NY SPIDERMAN-REGISSÖR!

Sara Bergmark Elfgren, som för övrigt driver den utmärkta filmbloggen Glory Box, påminde mig i en kommentar till diskussionen kring Spiderman-debaclet om vem som borde vara den hetaste regissörskandidaten nu när Sam Raimi är ute ur leken. Tack, Sara!

MARIAH, MARIAH CAREY – WHERE HAS IT ALL GONE?

Nu dröjer det inte länge; 29 januari får ni se Mariah Carey i den hyllade rollen som luttrad och lite småful socialarbetare i Lee Daniels omtalade film Precious. Kan ni knappt bärga er? Håll då till godo med detta klipp där Mariah visar hur hon hanterar den nya rollen som prominent aktris. Detta tacktal för priset som Breakthrough actress of the year på Palm Springs internationalla filmfestival (för nämnda roll) går till historien som ett av de mer bisarra.

RUBEN, MY MAN

Förra årets mest välförtjänta gullegris röner nya internationella filmframgångar. Göteborgsregissören Ruben Östlunds nya kortfilm Händelse vid bank – en rekonstruktion av ett misslyckat rånförsök i centrala Stockholm 2006 – kommer att tävla om det prestigefulla priset Guldbjörnen när Berlin Filmfestival går av stapeln 11-21 februari 2010. Det blir också filmens världspremiär.

Även två andra svenskar har chans på priset, nämligen Jonas Odell och Joanna Rytel. Men först, se lite finfin Ruben nedan och reminissa, känn igen. Du vet att du har sett de här scenerna i ditt eget liv, det är därför de är så jobbiga. Unga kvinnor och män, at their most, at their best, at their most ambitious.

SPIDERMAN 4 – RULLE WITHOUT A CAST

Whoa. En spiderman 4 utan Sam Raimi, utan Tobey Maguire, utan Kirsten dunst. Måste nog fundera lite innan jag bestämmer mig för om det här är en bra eller dålig sak. Läs mer här.

FILMVISNINGAR EN MASSE!

Okej, jag medger det. Jag är en pinsamt stor sucker för 3D. Svårflörtad är jag inte heller. Jag tyckte till och med att Resan till jordens medelpunkt med sina inställsamma “hoppa ut ur duken”-effekter var storslagen, en åsikt jag sedermera har förstått mig vara ganska ensam om. Men så har jag alltid varit en sucker för Brendan Frasers förvirrade fishface.

Hursomhelst, så fort redaktör’n skickar ut veckans recensionsvisningar börjar jag hoppa upp och ned av förtjusning och skria om att just JAG måste få den där 3D-filmen, om utbudet bjuder på en sådan (vilket det allt oftare gör), och eftersom Lisa är en mycket sansad och vettig kvinna insåg hon att jag skulle bli fullkomligt vedervärdig att ha att göra med om det inte var jag som fick gå och se den här filmen imorn:

Men man kan inte knöka in hur mycket färgglad, glättig animation som helst på en dag. Så för att försäkra mig om att bibehålla den intellektuella balansen slänger jag även in en visning av Simon Stahos senaste film som vi av någon outgrundlig anledning har fått vänta i år och dag på att se på svenska biografer. Nu är det dock spikat – i februari har Kärlekens krigare, med svenska skådisarna Josefin Ljungman och Shima Niavarani som den moderna, lesbiska versionen av Romeo & Julia premiär i Sverige. Helt svartvit är den, och jag gissar att just svärtan kommer att vara den dominerande mentala nyansen. Bedöm själva – här är trailern:

JOHN LENNON BIOPIC

Åh. Den här biopicen om John Lennons uppväxt ser jag fram emot något kopiöst! Unge Aaron Johnson som spelar huvudrollen är även bioaktuell i mars med Layer Cake-regissören Matthew Vaughns nya Kick-Ass, medan Nowhere Boy går upp först i april. Håll till godo med trailern.

DUNE TAKE 2

Efter rapporter om att någon modig själ ska ge sig på att filmatisera Frank Herberts klassiska sci-fi-roman Dune igen tänkte jag ikväll beta av David Lynchs påstådda kalkonversion av dito.  Känns på något vis uppfriskande att se en Lynch som inte är allmänt och förbehållslöst hyllad. Den är från 1985, innan han blev den där sortens regissör man bara inte får ogilla.

Sedan väntar konsert på Strand med Matti Alkberg och Skriet – kan bli hur bra som helst skulle jag säga. Återstår bara att se om jag kan slita mig från de extremt gamla avsnitt av Simpsons som visas på sexan ikväll; hade glömt hur stor skillnad det är. Inte särskilt bra faktiskt, men väl grovt och helt begripligt att det togs emot som det gjorde på tiden då det begav sig. Eller så är det bara det faktum att jag bestämt mig för att tömma julen ur skafferierna och således har satt i mig hinkvis med glögg som gör sig påmint.

FILMTIPSET, MIN VÄN

Filmtipset, som jag tidigare recenserade för, är en helt suverän sajt för att hålla pejl på vad vad ens vänner tyckte om filmer man överväger att se eller vad sajten tror att man själv skulle gilla, baserat på tidigare satta betyg och andra liktyckande användares dito. Funkar superbra oftast. Ibland är den väldigt rolig också. När jag går in på Man tänker sitt för att revidera mitt betyg då jag i backspegeln minns den som bättre än jag vid tittning upplevde den som så listas den här filmen under “liknande filmer”.

Jag skulle även vilka tipsa Man tänker sitt-fans om en lite film som heter Videodrome.

JESSICA, JESSICA ZANDÉN – WHERE HAS IT ALL GONE?

För övrigt föll ju allt på plats när Jessica Zandén medverkade i förra veckans På Spåret. De galna utspelen på Newsmill, vansinnesåsikterna och det kan finnas ömhet i ett slag mot läppen-yttrandena – allt blev plötsligt rimligt när Jessica uppenbarade sig i hela sin härlighet förra fredagen och visade att förklaringen ibland ligger närmare till hands än man vid en första anblick antar.

Hon är galen helt enkelt. Inte verkar galen – är galen. På riktigt.

Och så blev allting logiskt.

För övrigt har jag bestämt mig för att åka till Göteborg och gå på filmfestivalen där i månadsskiftet. Så håll utkik efter mina festivaltips och spaningar här, och hör gärna av er om det är nåt särskilt man absolut inte får missa!

GULDBAGGENOMINERINGARNA – EN VÄNTAD SKANDAL

First things first: kontrollorden för att lämna en kommentar på den här bloggen nyss: revoke Jamaica (avskaffa Jamaica). Jag börjar tro att den som har programmerat Cinemanews har politiska intressen i projektet…

Vidare, Guldbaggenomineringarna har tillkännagjorts, och de är som vanligt helt orimliga. Prinsessa är nominerad som bästa film, men inte I skuggan av värmen. I taket lyser stjärnorna, men inte Flickan, inte Apan. Annika Hallin, som var obegripligt irriterande i I taket lyser stjärnorna kan bli bästa kvinnliga biroll. Två av tre nominerade i kategorin bästa foto har filmat Millenium-filmerna. Sedan kan jag i och för sig förstå att det var knivigt smockfullt i dokumentärkategorin då den genren fullkomligen har exploderat i kreativitet i år, men det smärtar mig ändå att en av årets allra bästa svenska filmer, alla kategorier, En film om Olle Ljungström, inte återfinns där.

Mitt i all denna fullkomliga orimlighet tänker jag ändå guldbaggetippa. Jag tror som såhär:

Bästa film

MIN TIPPNING: I taket lyser stjärnorna

MIN KOMMENTAR: I brist på vettiga kandidater gissar jag att en film om ett utsatt barn med en döende förälder ror hem det hela enkom baserat på temat. Jag tyckte att delar av den var hyfsad, delar usel, och slutbetyget blev en tvåa. Tror inte att juryn vågar ge den till Män som hatar kvinnor, men det är ändå min runner up. Finns det någon rimlighet i världen så är Prinsessa chanslös.

Bästa regi

MIN TIPPNING: Fredrik Edfeldt för Flickan

MIN KOMMENTAR: Borde ha nominerats till Bästa film. Gissar att juryn ger Edfeldt sitt godkännande i den här kategorin istället. Unga Blanca Engströms fina prestation i huvudrollen är nog inte bara hennes förtjänst.

Bästa kvinnliga huvudroll

MIN TIPPNING: Noomi Rapace för rollen som Lisbeth Salander i Män som hatar kvinnor

MIN KOMMENTAR: Det har ju inte tjatats om annat än hur Rapace lyfter Wallander-filmerna, så jag har svårt att tro att något annat ens skulle övervägas. Runner up är annars Malin Crepin.

Bästa manliga huvudroll

MIN GISSNING: Olle Sarri för rollen som Krister i Apan

MIN KOMMENTAR: En högoddsare, men jag står fast vid den. Helt enkelt för att han förtjänar det.

Bästa kvinnliga biroll

MIN TIPPNING: Tova Magnusson för rollen som Anna i Flickan

MIN KOMMENTAR: En lågoddsare; hon har redan förhandstipsats lite varstans. Och är mycket riktigt helt makalös i rollen som den fullkomligt ansvars- och gränslösa mostern till filmens flicka.

Bästa manliga biroll

MIN TIPPNING: Sven-Bertil Taube för rollen som Henrik Vanger i Män som hatar kvinnor

MIN KOMMENTAR: Se motivering för kvinnlig ditonominering ovan.

IAKTTAGELSE: Undrar om det någonsin har funnits två nominerade i samma kategori med rollnamnet Wagner/Vagner förut?

Bästa manuskript

MIN TIPPNING: Ulf Malmros för manuskriptet till Bröllopsfotografen

MIN KOMMENTAR: Har faktiskt inte sett filmen själv, men har fått intrycket att det är just det gedigna manuset som gör att filmen inte faller platt. Har funkat hos både publik och förvånade kritiker, och bör väl prisas någonstans. Varför inte här.

Bästa foto

MIN TIPPNING: Hoyte van Hoytema för fotot i Flickan

MIN KOMMENTAR: Allt annat vore löjligt. van Hoytema gör filmen, och leverarar det mest bländande foto vi har sett i svensk filmproduktion sedan Sven Nykvist.

Bästa utländska film

MIN TIPPNING: Still Walking av Hirokazu Kore-eda

MIN KOMMENTAR: Oerhört svårtippad kategori, och det kan egentligen lika gärna bli någon av de andra filmerna. Men jag håller nog Waltz with Bashir som first runner up framför Det vita bandet.

Bästa kortfilm

MIN TIPPNING: Skrapsår av Gabriela Pichler

MIN KOMMENTAR: Missade kortfilmspriset på Stockholms filmfestival förrförra året, men borde kunna få upprättelse hör. Skrapsår är ett litet lågmält dynamiskt mästerverk!

Bästa dokumentärfilm

MIN TIPPNING: Drottningen och jag av Nahid Persson Sarvestani

MIN KOMMENTAR: Ännu en oerhört svårtippad kategori. Dokumentärerna har haft ett bra år i år, och alla nominerade är värdiga vinnare. Men jag tror lite extra mycket på Persson Sarvestani.