Okej, jag medger det. Jag är en pinsamt stor sucker för 3D. Svårflörtad är jag inte heller. Jag tyckte till och med att Resan till jordens medelpunkt med sina inställsamma “hoppa ut ur duken”-effekter var storslagen, en åsikt jag sedermera har förstått mig vara ganska ensam om. Men så har jag alltid varit en sucker för Brendan Frasers förvirrade fishface.
Hursomhelst, så fort redaktör’n skickar ut veckans recensionsvisningar börjar jag hoppa upp och ned av förtjusning och skria om att just JAG måste få den där 3D-filmen, om utbudet bjuder på en sådan (vilket det allt oftare gör), och eftersom Lisa är en mycket sansad och vettig kvinna insåg hon att jag skulle bli fullkomligt vedervärdig att ha att göra med om det inte var jag som fick gå och se den här filmen imorn:
Men man kan inte knöka in hur mycket färgglad, glättig animation som helst på en dag. Så för att försäkra mig om att bibehålla den intellektuella balansen slänger jag även in en visning av Simon Stahos senaste film som vi av någon outgrundlig anledning har fått vänta i år och dag på att se på svenska biografer. Nu är det dock spikat – i februari har Kärlekens krigare, med svenska skådisarna Josefin Ljungman och Shima Niavarani som den moderna, lesbiska versionen av Romeo & Julia premiär i Sverige. Helt svartvit är den, och jag gissar att just svärtan kommer att vara den dominerande mentala nyansen. Bedöm själva – här är trailern:
Tags: 3D, Brendan Fraser, Det regnar köttbullar, Josefin Ljungman, Kärlekens krigare, lesbisk romeo och julia, Lisa Norrevik, Shima Niavarani, Simon Staho
